Historia i Sundsvallsområdet från Stenåldern till Medeltid.

Sundsvallsområdet har varit bebott under lång tid och hade en av sina blomstringstider under 500-talet. I Nolby finns det fynd från 5000 f.kr och fortfarande bor det folk på samma plats, vilket gör Nolby till ett unikt område med historia från de första människorna i Sverige till nutid.

Under folkvandringstid var handeln med spadformiga ämnesjärn viktig och stora mängder tillverkades i Jämtland. Järnet transporterades sedan ut till Sundsvallsområdet. Även päls från olika djur var en viktig handelsvara.

Handeln gick vidare söderut och österut som gav en stor vinst till Sundsvallsområdet.

Runt 500-talet levde, den vad man vet, rikaste hövdingen i området. Han levde i Högom som ligger rätt centralt i västra delen av Sundsvall. I Högom finns idag tio synliga gravhögar, men man vet att det har funnits minst 17 högar. De andra har försvunnit på grund av jordbruk med mera. Tre av de stora och två av de små har grävts ut. Högomsmannen låg i hög nummer två och den högen är äldre än hög nummer ett som man ännu inte grävt ut och som har daterats till mitten av 500-talet.

I Högomsmannens grav hittade man en mängd föremål som visar att han var en viktig och rik person. Hans gravdräkt var helröd och nyansen av röd färg visar att tyget kommit från Italien. Hur ett sånt vackert tyg kommit hit vet man inte, men den troligaste vägen är genom Norge där även andra av hans föremål troligen kommer ifrån. De är tillverkade i södra Europa. Även vissa föremål som han har fått med sig i graven är gjorda i Norge.

Högomsmannen, som han kallas, var kanske hövding över hela mittnorrland och kanske till och med delar av Norge. Det är först nu på senare tid man kommit fram till att han kunde ha härskat över ett sådant stort område.

Runt om i mittnorrland finns det ett antal kungsgårdar som kan ha funnits under den tiden och man tror att makten över området har flyttats mellan dessa platser där man har hittat stora gravhögar som är från olika tidsperioder. Eftersom man ännu inte grävt ut en av de 4 stora högarna i Sundsvallsområdet vet man inte om Högomsmannen har varit den rikaste personen i området under folkvandringstiden. Den hög som ännu inte är utgrävd har daterats till ca 550 e.kr och det är slutet för Folkvandringstiden och början på Vendeltiden. Jämfört med Folkvandringstiden före och Vikingatiden efter så är gravarna från Vendeltiden rätt fattiga på fynd av samma kvalitet och värde.

En av de största gravarna ligger i Nolby, söder om Sundsvall men är inte utgrävd ännu. I Selånger, längre väster om Sundsvall, finns det gravar från 400-talet till 1000-talet och de ligger som på ett pärlband genom området.

Det finns även bevarade rester efter ett antal fornborgar och en av dessa ligger på Prästhusberget i Alsta drygt en mil sydväst från Sundsvall. Man har även hittat gravhögar och husgrunder efter långhus.

Det finns även långhus i Skön och Attmar från folkvandringstid som grävts ut.

När sedan vikingatiden börjar på 800-talet är föremålen vackrare och mer värdefulla så antingen är det handeln som går bättre igen eller så beror det på plundringsresorna. Här i mitt-Sverige är gravföremålen dåligt bevarade.

De flesta vikingatida gravarna i området ligger i Nolby och de är cirka 40 stycken. De vikingatida högarna är oftast mindre både på höjden och i omkrets. Ett av de större fynd som gjorts i Medelpad var den så kallade Stigeskatten på tre kilo i form av mynt, smycken och bitsilvertrådar. Skatten låg på Stige bys ägor i Indal och hittades den 3 september 1903 när en dräng plogade och fastnade på grund av sin ovana.

Som i övriga Sverige användes även de förkristna heliga platserna av missionärerna för att kristna landet. I Nolby byggde man ett kapell mitt i gravfältet och i Selånger har man byggt en kyrka och den gamla tingshögen (som även är en grav) är numera minneslund. Gravhögarna i Högom har använts som ramp till en ladugård. Bonden tyckte antagligen att det var perfekt att använda den ”naturliga” förhöjningen till uppfart.

På senare tid har man börjat intressera sig för Bure. Som lär ha varit den första kristna i området. Hans släkting Fale Bure den yngre ska ha varit den verkliga Arn som Jan Guillou skriver om. Fale den yngre ligger begravd i Skön och hans gravhäll finns att se i vapenhuset till Sköns kyrka. Men det är inte därför man har byggt Bure stenen på norra. Stenen, eller skivan som det egentligen är, har med sägnen om jätten Bure att göra. Jätten Bure ska ha varit på den platsen där man har låtit uppföra detta konstverk och det sägs att Bure blev skapad av urkon Ödhumbla från ett isblock genom att hon slickade på det.

Niclas Lindgren / Nanulv